klockan är halv nio på morgonen. jag är ensam i kassalinjen. jag gillar det. det kommer nån kund var femte minut ungefär. tiden däremellan är mitt sinnestillstånd alltför trögflytande på grund av den arla tidpunkten att jag inte mäktar med annat än att just sitta. själv. utan några som helst krav på att kunna föra en givande konversation. kanske pillar bort lite damm från rullbandet, kanske snyggar till tuggummi-påsarna lite som hänger till vänster. på sin höjd. minuterna flyter snabbt iväg. det är för att jag halvsover. ett mellanrum i tiden enbart möjligt att skapa via tröttma. som sagt, jag gillar det.

plötsligt ansluter sig en annan kassör till kassalinjen. en gubbe. han har simmiga ögon och jag vet inte vad han heter eftersom jag nyss började på det här jobbet och jag har heller ännu inte kunnat bedöma honom som vare sig sympatisk eller osympatisk. de där simmiga ögonen skulle kunna stå för Sadistisk Pedofil likväl som Trött Hederlig Arbetare Med Socialistiska Ideal. det ena kanske inte nödvändigtvis behöver utesluta det andra, men troligen.
hans närvaro ruckar min rytm. stör min harmoni. jag vill pilla på mina tuggummin ifred!
sätter på mig jobb-ansiktet. plirar och ler och kvittrar på. han är sur, Herr Sim-Öga. han slutade sent igår och kom inte hem förrän ojojojoj halv tolv var det nog och så ska man börja såhär tidigt och jobba hela dan. när jag berättar att jag slutar vid lunch blir han först avundsjuk. sen konstaterar han att "jooo...men det är klart, det blir ju färre timmar förstås". jag säger att han har rätt.

kassachefen vaggar rutinmässigt förbi oss men stannar tvärt när hon får syn på Herr Sim-Öga.
"men! du börjar ju inte förrän om en timme?!" utropar hon förvånat.
Herr Sim-Öga kan inte tro sina öron. han sjunker ihop ytterligare bakom kassan då han inser att chefen förmodligen har rätt. slokar med öronen. fan. han har tagit fel på tiden.
"men VAFA-AN! ja måste ringa frugan och kolla."

så gör han det. ringer. jag hör inte vad han säger men han är märkbart upprörd. frugan har tagit fel på tiden han ska jobba. det är rent förjävligt. och han som kom hem så sent igår och allt. typiskt. kan inte ens frugan hålla reda på ens arbetstider åt en, så ja, vart är samhället på väg?

det som stör mig mest är dock inte Herr Sim-Ögas uppenbara brist på genusinsikt, utan det faktum att vi nu ska sitta i den trötta tystnaden tillsammans i säkert minst två timmar till innan lunchrusningen drar igång. vad i helvete ska vi prata om?

Herr Simöga lägger på luren. drar fingrarna genom det halmfärgade håret. verkar ha förlikat sig med tanken om att han faktiskt gick upp en timme för tidigt helt i onödan. plötsligt är han munter. nästintill käck.
"jaha! då ska vi sitta här och stirra på varandra i flera timmar. det är väl ingen tvekan om vem det är roligast för! höhöhö"

han blinkar med ena ögat, sådär som folk gör på film när de ska flirta. jag skrattar. HAHAHAHA. alldeles för högt och alldeles för gällt. HAHAHA. det är inte roligt alls. men HAHAHA i alla fall för det är det som förväntas och helvete, jag är trött. jag tindrar och tjejskrattar för att jag är trött. det blir enklast så.